Längsta distanspasset hittills

Sommarvärmen gjorde tillfällig comeback och jag passade på att förlänga mitt distanspass till Askersund med några mil. Tyvärr glömde jag än en gång kameran och missade därför en del potentiella kalasbilder. Som den i Väderstad där världens längsta lastbil blockerade vägen. Det var en Vestas-fordon och det googlade jag upp när jag kom hem. Vindkraftverk. Jo jag tackar jag. Ut från Väderstad höll de (två följebilar) drygt 50 km/h och ett tag hängde jag på men kom inte in i det värsta suget och dessutom kändes det inte nyktert att ta ut sig med drygt elva mil kvar att cykla. Lite bittert kändes det dock att se dem försvinna framför mig.

Å, vad vackert det är på östgötaslätten när solen skiner och man har medvind. Och fint även i Borensberg där jag stannade som hastigast för att äta glass och bunkra vätska och sedan blev det ytterligare ett vätskestopp i Tjällmo.

Riktigt varmt, riktigt soligt och riktigt svettigt. Ett tag funderade jag på att kasta mig i någon sjö i full mundering men det blev inte av.

Väl i Askersund blev det snabbdusch och sedan sjunde etappen av "Vuelta a Espana". Dessutom, som grädde på moset, låg filmen "Loppet är kört" i brevlådan. En Oscarsbelönad amerikansk film om en cykelfantast. Den var något av det allra bästa jag sett när jag såg den typ 1980 på tv:n. Och jag har inte sett den sedan dess! Ni vet vad jag gör i kväll ...